Denna vecka väntar en mängd makrodata från både Europa och USA. Eurpoeisk PMI, inflationssiffror från Frankrike och Spanien, amerikansk PCE och BNP är bara några av makropunkterna att hålla koll på i veckan. För oss svenskar är höjdpunkten ett räntebesked från Riksbanken.
Enligt Infronts prognosenkät som Nyhetsbyrån Direkt var först med att rapportera om, väntar sig 10 av 11 bedömare att Riksbanken kommer sänka räntan med 25 punkter på onsdag till 3,25 procent. En bedömare väntar sig att Riksbanken kommer att sänka räntan med 50 punkter till 3,00 procent.
Från mötet kan även en fortsatt nedjustering av räntebanan från Riksbanken vara att vänta. Den svenska konjunkturen fortsätter att vara relativt dämpad, likt den övriga europeiska, samtidigt som inflationsutfallen har kommit under Riksbankens prognoser vilket gör att Riksbanken förmodligen kommer signalera fler sänkningar nästa år utöver de 3 sänkningar som väntas i år.
Anledningen till varför en fortsatt nedjustering av räntebanan ligger i korten är främst på grund av Riksbankens egna prognoser gällande både BNP och KPIF. Ifrån Riksbankens penningpolitiska rapport från juni väntar sig Riksbanken en BNP-tillväxt på +1,1 procent för 2024, vilket är något optimistiskt. Gällande KPIF ligger prognosen på 2,0 procent för 2024. Sedan dess har KPIF kommit in på +1,3 procent i juni, +1,7 procent i juli och +1,2 procent i augusti, vilket gör att Riksbanken med väldigt stor sannolikhet kommer sänka KPIF-prognosen för 2024.
Riksbankens senaste BNP-prognos från juni som indikerar en BNP-tillväxt på +1,1 procent 2024
Riksbankens senaste inflationsprognos från juni
Gällande större sänkningar framöver: Som en följd av Riksbanksledamötenas mer duvaktiga ton under sommaren och de svagare än väntade makrodatan som kommit in ska man inte räkna bort en större sänkning från Riksbanken de kommande mötena framöver, speciellt när senaste KPIF-utfallet för augusti kom in på +1,2 procent, vilket är mycket lägre det långsiktiga målet som Riksbanken har på 2 procent. En annan faktor som skulle kunna lika bakom större sänkningar från Riksbanken är större sänkningar från övriga centralbanker. Skulle ECB exempelvis genomföra en räntesänkning som är större än 25 punkter, ökar sannolikheten för att Riksbanken följer efter. Federal Reserve bestämde sig för att sänka räntan med 50 punkter den 18 september, vilket var emot konsensus som låg på en 25 punkters sänkning. Att andra centralbanker genomför större räntesänkningar skulle kunna ge Riksbanken mer självsäkerhet att genomföra större sänkningar då centralbanken är medveten om att de fortfarande ligger i ett restriktivt läge och att det fortfarande finns jobb att göra gällande att sänka räntan till en mer “neutral-nivå”.
