Vad är räntefonder? 5 saker du måste veta

Räntefonder är en typ av fond som investerar i räntebärande värdepapper, såsom obligationer och statsskuldväxlar. De erbjuder generellt en lägre risk än aktiefonder och kan vara ett bra alternativ för den som vill ha en stabilare investering. Men hur fungerar räntefonder, och när är de ett bra val? Här går vi igenom fem saker du bör veta innan du investerar.

Nyckelpunkter

• Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper och har oftast lägre risk än aktiefonder.
• Det finns korta och långa räntefonder som fungerar på olika sätt beroende på räntemarknaden.
• De kan vara ett bra skydd vid börsnedgång men ger ofta lägre avkastning.
• Räntefonder påverkas av ränteläget, inflation och ekonomiska konjunkturer.
• Att välja rätt räntefond kräver en förståelse av fondens inriktning och riskprofil.
• Räntefonder kan användas i pensionssparande för att skapa en mer stabil portfölj.

Vad är räntefonder?

Räntefonder är fonder som investerar i räntepapper, exempelvis obligationer, statsskuldväxlar och företagsobligationer. Till skillnad från aktiefonder, som investerar i aktier och är mer volatila, har räntefonder generellt en lägre riskprofil.

Fonderna ger avkastning genom räntor från de obligationer de äger och kan vara en lämplig investering för den som söker stabilitet i sitt sparande. Avkastningen kan dock variera beroende på räntemarknadens utveckling och vilken typ av räntefond du investerar i.

Korta kontra långa räntefonder – vad är skillnaden?

Det finns två huvudtyper av räntefonder, och deras egenskaper påverkar vilken typ som passar bäst för olika investeringsstrategier:

• Korta räntefonder: Dessa fonder investerar i räntebärande värdepapper med kort löptid (upp till ett år). De har generellt lägre risk och påverkas främst av centralbankens styrränta. Eftersom de innehåller obligationer med kort återstående löptid, justeras deras värde snabbare efter ränteförändringar. Exempel på värdepapper i korta räntefonder inkluderar statsskuldväxlar och företagsobligationer med kort löptid. Dessa fonder används ofta av investerare som vill placera kapital på ett tryggt sätt under en begränsad tidsperiod, utan att utsättas för stora marknadsrörelser.
• Långa räntefonder: Dessa investerar i obligationer med längre löptider (mer än ett år) och påverkas mer av förändringar i marknadsräntorna. När räntorna sjunker stiger värdet på äldre obligationer med högre ränta, vilket kan ge god avkastning. Däremot innebär stigande räntor en risk, eftersom äldre obligationer med lägre ränta blir mindre attraktiva, vilket sänker deras värde. Långa räntefonder kan därmed vara ett bra alternativ för investerare som har en lång placeringshorisont och tror på en nedgång i räntorna.

Hur ska man välja mellan korta och långa räntefonder?

Valet mellan en kort eller lång räntefond beror på flera faktorer:

1. Investeringshorisont – Om du behöver tillgång till kapital inom en snar framtid kan korta räntefonder vara ett bättre val. Om du sparar på längre sikt och vill ha chans till bättre avkastning kan långa räntefonder vara mer fördelaktiga.
2. Räntemarknadens utveckling – Om du förväntar dig att räntorna kommer att stiga är korta räntefonder att föredra, eftersom de snabbt anpassar sig till ränteförändringar. Om du däremot tror att räntorna kommer att sjunka kan långa räntefonder vara ett bra val, eftersom deras värde stiger när räntorna faller.
3. Riskbenägenhet – Korta räntefonder innebär generellt lägre risk och är ett stabilt alternativ för försiktiga investerare. Långa räntefonder har större kurssvängningar och kan innebära högre risk, men har också potential att ge högre avkastning vid rätt marknadsförhållanden.
4. Portföljstrategi – Beroende på hur din övriga portfölj ser ut kan både korta och långa räntefonder vara bra för att balansera risk. I en defensiv portfölj kan korta räntefonder bidra med stabilitet, medan långa räntefonder kan användas för att skapa avkastning vid sjunkande räntor.

Båda typerna av räntefonder har sina fördelar, och att kombinera dem kan vara en strategi för att skapa en mer balanserad och flexibel investeringsportfölj.

Fördelar och nackdelar med räntefonder

Räntefonder är ett populärt alternativ för investerare som söker stabilitet och lägre risk jämfört med aktiefonder. Trots deras fördelar finns det dock även vissa nackdelar att beakta innan du investerar.

Fördelar:

• Stabilitet i osäkra tider på börsen – Räntefonder är ofta mindre volatila än aktiefonder, vilket gör dem till en trygg hamn vid börsnedgångar.
• Mindre risk än aktiefonder – Eftersom de investerar i räntebärande värdepapper har de generellt en lägre riskprofil.
• Lämpliga för pension och långsiktigt sparande – De kan vara en bra komponent i pensionssparande eftersom de bidrar till en balanserad portfölj med stabilare avkastning.
• Kan ge bättre avkastning än sparkonton vid rätt ränteläge – Om räntorna är gynnsamma kan räntefonder ge en högre avkastning än traditionella sparkonton.
• Diversifierar en investeringsportfölj och minskar risken – Att inkludera räntefonder i en portfölj kan minska den totala risken och skapa en mer stabil avkastningsprofil.
• Bra alternativ i lågriskstrategier – Räntefonder kan vara ett viktigt verktyg för investerare med en konservativ strategi som söker kapitalbevarande snarare än hög avkastning.
• Företagsobligationsfonder kan ge högre avkastning – Vissa räntefonder, särskilt de som investerar i företagsobligationer, kan ge högre avkastning än statsobligationsfonder, men till en högre risk.

Nackdelar:

• Lägre avkastning jämfört med aktier – Räntefonder genererar oftast en lägre avkastning än aktiefonder på lång sikt, vilket kan påverka kapitaltillväxten negativt.
• Kan ge negativ avkastning om räntorna stiger – Vid räntehöjningar kan obligationspriser falla, vilket kan minska värdet på en räntefond.
• Långa räntefonder är känsliga för räntemarknadens förändringar – De kan påverkas negativt av höga räntor och ge lägre avkastning än förväntat.
• Inflationsrisk – Om inflationen är hög kan den reala avkastningen på räntefonder minska, särskilt om räntorna inte höjs i samma takt.
• Valutarisk vid internationella räntefonder – Om du investerar i räntefonder som köper obligationer i utländska valutor kan växelkursförändringar påverka avkastningen.

Likviditetsrisk i vissa fonder – Vissa räntefonder, särskilt de som investerar i företagsobligationer, kan ha sämre likviditet vilket kan påverka möjligheten att sälja fondandelar snabbt vid behov. De kan också stänga för uttag när marknaden är dysfunktionell, såsom under Covid-19-pandemin under våren 2020.

Hur påverkar ränteläget räntefonder?

Räntefonder är direkt påverkade av räntemarknaden:

• Vid fallande räntor kan långa räntefonder ge högre avkastning eftersom värdet på obligationer stiger.
• Vid stigande räntor sjunker värdet på obligationer, vilket kan påverka avkastningen negativt.

Ett exempel är ränteutvecklingen under 2022 då höga inflationsnivåer fick centralbanker att höja styrräntorna, vilket påverkade långa räntefonder negativt. Historiskt sett har räntefonder haft olika avkastning beroende på ekonomiska cykler, och det är viktigt att förstå hur dessa påverkar din investering.

Realränteobligationsfonder – Ett skydd mot inflation

Realränteobligationsfonder är en särskild typ av räntefonder som investerar i realränteobligationer. Dessa obligationer är utgivna av staten och är knutna till inflationen, vilket innebär att de justeras med konsumentprisindex (KPI). Det gör att investerare får en fast realränta plus en justering för inflation, vilket skyddar köpkraften över tid.

Hur skiljer sig realränteobligationsfonder från andra räntefonder?

1. Inflationsskydd – Till skillnad från traditionella räntefonder, där avkastningen kan urholkas av inflation, justeras realränteobligationer med inflationen. Det gör dem till ett attraktivt val i tider av stigande priser.
2. Lägre ränterisk – Vanliga långa räntefonder påverkas negativt av stigande räntor eftersom obligationsvärdet sjunker. Realränteobligationer har däremot en inbyggd inflationskompensation, vilket gör dem mer stabila i sådana miljöer.
3. Stabil avkastning på lång sikt – För pensionssparare eller långsiktiga investerare kan realränteobligationsfonder vara ett bra sätt att säkra kapitalets värde över tid.
4. Lägre volatilitet än aktiemarknaden – Även om de inte alltid ger hög avkastning är de ofta stabilare än aktier, vilket gör dem till ett alternativ för den som vill sprida sin risk.

När ska man investera i realränteobligationsfonder?

Dessa fonder är särskilt fördelaktiga under perioder av hög inflation eller när räntorna förväntas stiga. Om du vill skydda din investering mot stigande levnadskostnader kan en realränteobligationsfond vara ett bra val. Däremot kan de ge lägre avkastning när inflationen är låg eller sjunkande, vilket gör att traditionella räntefonder ibland kan vara mer lönsamma.

Att inkludera realränteobligationsfonder i en portfölj kan vara ett smart sätt att diversifiera och minska risken för att inflationen urholkar värdet på ditt kapital.

Så väljer du rätt räntefond

Vid val av räntefond bör du tänka på:

1. Tidshorisont: Kort sikt? Välj en kort räntefond. Långsiktigt sparande? Långa räntefonder kan vara mer lönsamma.
2. Risknivå: Statsobligationer är säkrare än företagsobligationer.
3. Ränteläget: Hur förväntas räntorna utvecklas?
4. Avgifter: Se över fondens förvaltningsavgift, eftersom det påverkar avkastningen.
5. Syftet med investeringen: Sparar du till pension eller som en tillfällig placering?

Sammanfattning

Räntefonder är en viktig del av en balanserad portfölj och kan fungera som ett stabilt alternativ till aktier. Genom att förstå skillnaden mellan korta och långa räntefonder och hur räntemarknaden påverkar dem kan du göra smarta investeringsbeslut. Oavsett om du sparar till pensionen eller vill ha en stabil komponent i din portfölj kan räntefonder vara en värdefull investering. Använd Marketmates verktyg för att hitta en räntefond som passar dig och håll dig uppdaterad om räntemarknadens utveckling för att optimera dina investeringar.

Vanliga frågor och svar om räntefonder

Är räntefonder en säker investering?

Ja, de är generellt säkrare än aktiefonder men inte riskfria. Korta räntefonder är stabilare än långa räntefonder.

När är det bäst att investera i räntefonder?

Det beror på ränteläget. Långa räntefonder är bättre vid fallande räntor, medan korta räntefonder är bra när räntorna förväntas stiga.

Är räntefonder bättre än sparkonton?

De kan ge högre avkastning än sparkonton men innebär också viss risk. Vid stigande räntor kan sparkonton vara ett bättre alternativ.

Hur påverkas räntefonder av inflation?

Hög inflation kan minska deras reella avkastning, särskilt om räntorna stiger. Företagsobligationsfonder kan dock ibland kompensera för inflation genom högre räntor.

Vilka räntefonder är bäst för pensionssparande?

Långa räntefonder med statsobligationer kan vara bra för långsiktigt sparande, medan korta räntefonder kan ge stabilitet i slutet av sparperioden. Om du har långt kvar tills du ska gå i pension kan din allokering till räntefonder vara mycket låg, men öka allteftersom du närmar dig pensionen.