Vad är inflation? Förstå grunden – skydda ditt kapital

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån i ett land, vilket innebär att pengars värde minskar över tid. När priser på varor och tjänster stiger förlorar du köpkraft. Detta i sin tur påverkar ditt sparande och dina investeringar.

Att förstå inflation och hur du kan skydda ditt kapital är avgörande för att hantera din ekonomi på ett smart sätt. Genom historien har inflation påverkat ekonomier på olika sätt, och det är viktigt att vara medveten om dess effekter för att kunna fatta kloka och välgrundade beslut.

Nyckelpunkter

• Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som minskar pengars värde.
• Den mäts oftast genom Konsumentprisindex (KPI).
• Inflation kan orsakas av ökad efterfrågan, stigande produktionskostnader eller monetär expansion.
• Hög inflation kan försämra sparande och investeringar, medan låg och stabil inflation är bra för ekonomin.
• Investeringar i realtillgångar, aktier och inflationsskyddade obligationer kan hjälpa dig att skydda ditt kapital.
• Förståelse för inflationens effekter kan hjälpa dig att anpassa din ekonomiska strategi för framtiden.

Vad är inflation och varför uppstår den?

Definition av inflation

Inflation innebär att prisnivån på varor och tjänster stiger över tid, vilket leder till att pengars köpkraft minskar. Om inflationen är 2 % per år betyder det att du behöver 102 kr nästa år för att köpa en vara som idag kostar 100 kr. Inflationen påverkar inte bara konsumenter utan även företag och den övergripande ekonomin. En stabil och låg inflation ses ofta som en förutsättning för ekonomisk tillväxt, medan hög och okontrollerad inflation kan leda till ekonomiska problem såsom osäkerhet och minskad investeringsvilja.

Orsaker till inflation

Inflation kan uppstå av flera skäl och delas generellt in i olika kategorier beroende på dess ursprung.

• Efterfrågeinflation sker när efterfrågan på varor och tjänster överstiger utbudet, vilket driver upp priserna. Detta kan ske i perioder av stark ekonomisk tillväxt, när hushåll och företag ökar sin konsumtion och investeringar.
• Kostnadsinflation är effekten när produktionskostnader, såsom råvarupriser, löner eller energi, ökar och därmed höjer kostnaderna för företag, vilket i sin tur leder till högre priser för konsumenterna. Ett exempel är om oljepriset stiger kraftigt, vilket påverkar transportkostnader och därmed priset på många varor och tjänster.
• Monetär inflation ser vi när penningmängden i ekonomin ökar snabbare än tillväxten av varor och tjänster. Om centralbanken tillför för mycket pengar till ekonomin utan motsvarande ökning i produktionen, kan det leda till en minskning av valutans värde och stigande priser.
• Strukturella faktorer: Globalisering, teknologisk utveckling och regleringar kan påverka inflationen på lång sikt. Till exempel kan teknologiska framsteg minska produktionskostnader och hålla inflationen nere, medan handelshinder eller skattehöjningar kan leda till högre priser.
• Förväntningsinflation: Om konsumenter och företag förväntar sig att priserna ska stiga i framtiden, kan de agera på ett sätt som faktiskt driver upp inflationen. Företag kan höja sina priser i förväntan om högre kostnader, och löntagare kan kräva högre löner, vilket i sin tur ökar kostnaderna för företag och leder till en självförstärkande inflationsspiral.

Hur mäts inflation?

Konsumentprisindex (KPI)

Det vanligaste sättet att mäta inflation är genom Konsumentprisindex (KPI), som visar hur priserna på en korg av varor och tjänster förändras över tid. KPI är en viktig indikator för ekonomisk policy och påverkar beslut om räntor och ekonomiska reformer. 

Andra mått på inflation

• KPIF: KPI med fast ränta, vilket tar hänsyn till ränteförändringar.
• KPIF-EX: KPIF exklusive energiprodukter.
• BNP-deflator: Ett bredare mått som fångar prisförändringar för hela ekonomin.
• Producentprisindex (PPI): Visar förändringar i producentpriser och kan vara en tidig indikator på konsumentinflation.

Sveriges inflationsmål

Riksbanken har ett inflationsmål som sedan 1993 formellt varit 2 % per år för att upprätthålla prisstabilitet och ekonomisk tillväxt. Genom att justera styrräntan kan Riksbanken påverka inflationstakten och därmed stabilisera ekonomin.

Hur påverkar inflation din ekonomi och dina investeringar?

Inflationstakten är en central del i ekonomin. Viss inflation är bra men för hög inflation leder till bekymmer. Nedan sammanfattas några effekter som inflation har på hushållets ekonomi.

Effekter på köpkraft och levnadskostnader

Hög inflation gör att pengar tappar värde, vilket minskar din köpkraft och höjer levnadskostnaderna. Detta påverkar särskilt hushåll med fast inkomst.

Effekter på sparande och löner

Om din lön inte ökar i samma takt som inflationen får du mindre för pengarna. Sparkonton med låg ränta kan förlora värde. Samtidigt kan vissa yrkesgrupper och sektorer påverkas olika beroende på arbetsmarknadens dynamik.

Inflation och aktiemarknaden

Aktier kan ge skydd mot inflation eftersom företag kan höja priserna på sina produkter. Vissa sektorer, såsom energi och teknologi, kan gynnas mer än andra vid inflation, då de utgör samhälleliga basbehov.

Fastigheter och råvaror som skydd

Fastigheter och råvaror, såsom guld och olja, anses ofta vara säkra investeringar vid hög inflation. Dessa tillgångar tenderar att behålla sitt värde bättre än kontanter.

Så kan du skydda ditt kapital mot inflation

Bygg en investeringsportfölj som skyddar mot inflation

Olika typer av inflation påverkar tillgångar på olika sätt. En effektiv strategi för att skydda ditt kapital är att bygga en diversifierad portfölj som inkluderar tillgångar som presterar väl i inflationsmiljöer:

• Guld och ädelmetaller: Historiskt sett har guld fungerat som en säker tillflyktsort vid monetär inflation, eftersom det tenderar att behålla sitt värde när valutan förlorar sin köpkraft.
• Råvaror: Vid råvarudriven inflation, exempelvis genom stigande olje- eller livsmedelspriser, kan investeringar i råvaror eller råvarurelaterade aktier vara gynnsamma.
• Fastigheter: Vid långvarig inflation har fastigheter visat sig vara en god investering eftersom fastighetsvärden och hyresintäkter ofta ökar med inflationen.
• Inflationsskyddade obligationer (TIPS och realobligationer): Dessa obligationer är utformade för att justeras med den uppmätta inflationen (KPI) och skydda investerare från köpkraftsförlust.
• Dynamiska allvädersportföljer: Portföljstrategier som tar höjd för olika ekonomiska scenarier, inklusive perioder av högre inflation, såsom:
  • Harry Brownes Permanent Portfolio: En balanserad portfölj bestående av 25 % aktier, 25 % obligationer, 25 % kontanter och 25 % guld.
  • Ray Dalios All Seasons Portfolio: En mer diversifierad strategi som kombinerar 30 % aktier; 40 % långsiktiga och 15 % kortsiktiga obligationer; 7,5 % råvaror; och 7,5 % guld för att hantera olika ekonomiska cykler.

Genom att inkludera flera av dessa tillgångar i din portfölj kan du minska risken och samtidigt säkerställa att ditt kapital bibehåller sin köpkraft i olika inflationsmiljöer. Andra strategier för att skydda din ekonomi mot inflation inkuderar:

• Investera i realtillgångar: Fastigheter, guld och råvaror behåller ofta sitt värde vid inflation.
• Inflationsskyddade obligationer: Exempelvis svenska realobligationer och andra ränteinstrument kopplade till inflation.
• Diversifiering: Sprid riskerna genom att investera i olika tillgångar, inklusive aktier, obligationer och alternativa investeringar.
• Långsiktigt sparande: Värdepappersfonder och aktier ger ofta god avkastning över tid och kan skydda mot inflationens effekter.
• Anpassad budget: Genom att justera din budget och minska onödiga kostnader kan du hantera inflationens påverkan på hushållets ekonomi.

På Marketmates warrantlista kan du hitta ETP:er som ger dig exponering mot flera tillgångsslag som kan ge din portfölj skydd mot inflation och som du kan använda för att kapitalisera på förändringar av inflationsförväntningar, eftersom det brukar leda till ökad volatilitet på marknaderna.

Inflation på 2020-talet

Under 2020-talet har såväl Sverige, Europa som USA genomgått en period av hög inflation, och det var först under 2024 och 2025 som inflationstakten började komma ned mot det långsiktiga inflationsmålet om 2 %. Inflationstakten sköt i höjden på grund av flera samverkande faktorer:

• Pandemieffekter: COVID-19-pandemin ledde till globala leveranskedjeproblem, vilket minskade utbudet av varor och tjänster och drev upp priserna. Fraktpriserna ökade också, varmed det blev dyrare att sända varor från Östasien till Europa och USA.
• Expansiv penning- och finanspolitik: För att stödja ekonomin under pandemin genomförde centralbanker massiva stödköp av obligationer och sänkte räntorna, samtidigt som regeringar tillförde stora finanspolitiska stimulanser, vilket ökade penningmängden i ekonomin.
• Energikrisen: Rysslands invasion av Ukraina 2022 bidrog till en kraftig uppgång i energi- och livsmedelspriser, särskilt i Europa, där gaspriserna steg till rekordnivåer. Också ökad oro i Mellanöstern bidrog till höjda priser på energiråvaror.
• Löneökningar och arbetskraftsbrist: Efter pandemin upplevde många länder arbetskraftsbrist, vilket ledde till högre löneökningar som i sin tur drev upp priserna.
• Förväntningsdriven inflation: När företag och hushåll började förvänta sig fortsatt hög inflation, justerade de priser och löner uppåt, vilket bidrog till en självförstärkande effekt.

För att bekämpa den stigande inflationen höjde centralbanker som Federal Reserve, Europeiska centralbanken och Riksbanken sina styrräntor aggressivt, vilket ledde till stigande lånekostnader och en avmattning i ekonomisk tillväxt.

Historiska exempel på inflation och lärdomar

• 70-talets inflation i USA: Under 1970-talet upplevde USA en period av hög inflation, delvis orsakad av oljeprischocker och expansiv penningpolitik. För att bekämpa inflationen höjde Paul Volcker, dåvarande chef för Federal Reserve, räntorna kraftigt. Detta ledde till en ekonomisk nedgång och hög arbetslöshet på kort sikt, men också till en stabilisering av ekonomin på längre sikt genom att inflationen kontrollerades.
• Sveriges 90-talsinflation: Sverige genomgick en ekonomisk kris i början av 1990-talet, vilket ledde till en hög inflation och en svag valuta. En av orsakerna var en överhettad bostadsmarknad och stora budgetunderskott. För att stabilisera ekonomin och bekämpa inflationen höjde Riksbanken räntorna kraftigt och övergick till en flytande växelkurs. Denna övergång stärkte Sveriges ekonomi och ledde till en mer självständig penningpolitik.
• Hyperinflation i Zimbabwe: Ett av de mest extrema exemplen på inflation i modern tid inträffade i Zimbabwe under 2000-talet. Inflationstakten steg exponentiellt och nådde nivåer på flera miljoner procent. Orsakerna inkluderade överdriven penningtryckning, jordbruksreformer som minskade produktionen och bristande förtroende för ekonomin. Följden blev en total kollaps av valutan, vilket tvingade landet att överge den inhemska valutan och istället använda utländska valutor som amerikanska dollar och sydafrikanska rand.

Sammanfattning

Inflation påverkar din ekonomi genom att minska köpkraften och kan försämra värdet av ditt sparande. Genom att förstå dess orsaker och effekter kan du vidta åtgärder för att skydda ditt kapital, exempelvis genom att investera i aktier, fastigheter och inflationsskyddade obligationer. Att ha en genomtänkt strategi för ekonomin är nyckeln till att hantera inflationens effekter på lång sikt.

Vanliga frågor och svar om inflation

Vad är en bra inflationsnivå?

En stabil inflation runt 2 % anses vara bra för ekonomin eftersom den möjliggör stabil tillväxt.

Varför har många centralbanker ett inflationsmål på just 2 %?

Inflationsmålet på 2 % används av många centralbanker, inklusive Riksbanken och Europeiska centralbanken, eftersom det anses vara en nivå som balanserar ekonomisk tillväxt och prisstabilitet utan att skapa alltför stora obalanser. Att målet är just 2 % kommer från det tidiga 1900-talets guldmyntfot, då den årliga tillväxten av guldreserverna ökade med cirka 2 %. Eftersom guld och pengar var nära kopplade, var det naturligt att den monetära inflationen blev 2 %.

Är inflation bra eller dåligt?

Låg och stabil inflation är positiv, medan hög och oförutsägbar inflation kan skada ekonomin genom att skapa osäkerhet.

Vad är skillnaden mellan inflation och deflation?

Deflation är motsatsen till inflation och innebär att prisnivån sjunker, vilket kan leda till ekonomisk stagnation.

Hur påverkar inflation min lön?

Om lönen inte ökar i takt med inflationen får du minskad köpkraft, vilket innebär att din levnadsstandard kan sjunka.

Kan jag investera för att skydda mig mot inflation?

Ja, genom att investera i guld, råvaror, kvalitetsaktier, fastigheter och inflationsskyddade obligationer kan du skydda ditt kapital och minska inflationens negativa effekter.

Hur påverkar inflation räntor och lån?

Vid hög inflation höjer centralbankerna ofta räntorna för att dämpa inflationen. Detta kan göra det dyrare att ta lån, men samtidigt gynna sparare genom högre räntor på sparkonton. Samtidigt innebär inflation att det blir enklare att återbetala lån på sikt om inkomsterna ökar.