Börsen är en ständig spegel av världens ekonomiska och politiska förändringar. Men hur ser trenderna och statistiken ut för 2025 och framåt? I den här artikeln har vi samlat 31 insikter som ger dig en djupare förståelse för börsens dynamik, inklusive tillväxtsektorer, marknadsvolatilitet och hur investerare förändrar sina strategier.
Nyckelpunkter om börsstatistik
- Stockholmsbörsens genomsnittliga årliga avkastning mellan 1970-2019 var 9,2 % per år (Morningstar, 2022).
- Fonder äger 38 % av aktierna på börsen i Sverige (Fondbolagens Förening, 2023).
- Kvinnor äger 33 % av hushållens aktier på Stockholmsbörsen (FI Analys, 2023).
- Stockholmsbörsen har presterat bättre än de flesta andra stora index under de senaste 10 åren (Morningstar, 2022).
- S&P 500 har historiskt sett slagit Stockholmsbörsen med en snittavkastning på 10 % per år (Macrotrends, 2025).
- 9 av 10 aktiva fonder misslyckas med slå index över tid (S&P, 2024).
- Investerare som hållit sina aktier i minst 10 år har haft en 90-procentig sannolikhet att gå med vinst (RikaTillsammans, 2023).
Att ta till sig dessa punkter kan ge investerare en tydligare bild av vilka strategier som faktiskt fungerar och var riskerna kan vara lägre.
Ägarstrukturen på Stockholmsbörsen
Ägarstrukturen på Stockholmsbörsen speglar en mångfald av investerare, från privata aktieägare till institutionella fonder och internationella aktörer.
Här är några viktiga punkter från Fondbolagens förening om hur ägandet ser ut:
- Fonder dominerar: Fonder står för 38 % av det totala ägandet på Stockholmsbörsen. Detta inkluderar både svenska och internationella fonder som investerar i svenska bolag. (Fondbolagens Förening, 2023)
- Privata aktieägare: Privatpersoner äger cirka 12 % av aktierna. Denna grupp består främst av långsiktiga investerare och småsparare. (SCB, 2024)
- Utländska ägare: Internationella investerare äger ungefär 40 % av aktierna på Stockholmsbörsen. Detta gör Sverige till en av de mest globalt integrerade marknaderna i Europa.
- Offentliga ägare och institutioner: Svenska pensionsfonder och statliga institutioner utgör en betydande andel av ägandet, särskilt i de större bolagen på Large Cap-listan.
- Sektorspecifikt ägande: Inom vissa sektorer, såsom teknik och hälsa, är utländska investerare särskilt framträdande. Samtidigt är fonder ofta dominerande inom stabila sektorer såsom industri och finans.
Trender inom ägandet
- Ökande fondsparande: En stor del av svenska hushållssparande går idag via fonder, vilket förklarar deras dominanta roll.
- Internationellt kapital: Det ökade utländska ägandet är ett tecken på Stockholmsbörsens attraktionskraft för internationellt kapital, särskilt från USA och Storbritannien.
- Småsparares roll: Trots en relativt liten andel av det totala ägandet har svenska småsparare en betydande roll i att skapa likviditet och stabilitet på marknaden.
Denna ägarstruktur visar på en diversifierad marknad med både lokal och global påverkan.
Fondernas dominans och det internationella kapitalets närvaro bidrar till en dynamisk och likvid marknad, vilket är avgörande för Stockholmsbörsens långsiktiga framgång.
Stockholmsbörsens prestation över tid
Stockholmsbörsen har visat sig vara en robust marknad under många år, och med några unika statistiska egenskaper som gör den särskilt intressant för både nya och erfarna investerare.
Här är en detaljerad sammanställning, framtagen av RikaTillsammans, av dess prestation baserat på tillgängliga data från SIXRX-index sedan 1986:
- Årsmedelavkastning (CAGR): Cirka 9 %, vilket gör det till en attraktiv marknad för långsiktiga investerare.
- Andel år som slutar positivt: 76 % av alla år har slutat med positiv avkastning.
- Genomsnittlig årlig avkastning: 10,93 %, vilket är högre än många globala jämförelseindex.
- Medianavkastning: 9,66 %, vilket innebär att avkastningen ofta är jämn och pålitlig.
- Standardavvikelse: 19,8 %, vilket pekar på en måttlig volatilitet i jämförelse med andra marknader.
- Sannolika utfall på kort sikt:
- Ett enskilt år har med 68 % sannolikhet en avkastning mellan -8,83 % och +30,70 %.
- Med 95 % sannolikhet ligger avkastningen på mellan -28,6 % och +50,5 % under ett enskilt år.
Dessa siffror visar tydligt att Stockholmsbörsen, trots sina variationer, erbjuder starka möjligheter för den som har en långsiktig strategi.
Med den höga andelen positiva år och stabiliteten i avkastning ligger den svenska marknaden väl i linje med eller överträffar många globala motsvarigheter.
Genom att inkludera denna historiska prestation i sin strategi kan investerare göra välgrundade beslut, särskilt om de kombinerar det med insikter från andra globala index för en diversifierad portfölj.
Internationella jämförelser
Stockholmsbörsen är stark, men hur står den sig mot andra stora marknader?
- S&P 500: Har haft en genomsnittlig årlig avkastning på 10 % de senaste 100 åren (Macrotrends, 2023).
- FTSE 100: Brittiska indexet har haft en årsmedelavkastning (CAGR) på 6,1 % sedan 1969.
- STOXX 600: Ett brett europeiskt index med årsmedelavkastning (CAGR) på 2,3 % per år mellan 1998 och 2024.
Jämfört med globala index visar Stockholmsbörsen sig vara konkurrenskraftig, men de mindre volatila, internationella indexen kan vara ett tryggare alternativ för vissa investerare
Till exempel är FTSE 100 känd för sin stabilitet, medan S&P 500 ger exponering mot växande, högpresterande teknikbolag.
Internationella index ger också en inblick i hur olika ekonomiska regioner presterar. USA:s S&P 500 är ofta sett som en indikator för den globala ekonomin, medan europeiska index som STOXX 600 ger en bild av utvecklingen i ett brett utbud av branscher.
Att inkludera internationella investeringar i sin portfölj kan därför vara ett effektivt sätt att minska risk och öka avkastningspotentialen.
Riksbankens ränteändringar och börsens avkastning
Riksbankens räntepolitik har historiskt sett haft en betydande inverkan på Stockholmsbörsens avkastning.
Här är en sammanställning av Börslabbet av hur börsen presterar beroende på om riksbanken höjer eller sänker räntan:
- Vid räntehöjningar:
- Den genomsnittliga avkastningen på börsen är cirka 3 % per år.
- Volatiliteten tenderar att öka, vilket innebär större variationer i dagliga kursrörelser.
- Högbelånade företag, särskilt inom fastighetssektorn, ser ofta minskad vinstmarginal och fallande aktiekurser.
- Vid räntesänkningar:
- Den genomsnittliga årliga avkastningen stiger till cirka 15 %.
- Låg ränta gynnar särskilt tillväxtföretag och sektorer som teknologi och konsumentprodukter.
- Optimism på marknaden leder till ökat kapitalinflöde och stigande aktiekurser.
- Neutral räntepolitik (ingen förändring):
- Den genomsnittliga avkastningen ligger runt 7 % per år, vilket speglar börsens långsiktiga historiska snitt.
- Marknaden tenderar att stabiliseras och uppvisa lägre volatilitet.
Enligt data från Börslabbet har räntesänkningar historiskt varit den mest gynnande perioden för investerare på Stockholmsbörsen. Detta beror på att billigare kapital driver på investeringar och företags expansion.
Sektorer som påverkas mest av ränteförändringar
- Fastigheter: Känsliga för ränteändringar eftersom finansieringskostnader är en central del av sektorns ekonomi.
- Bank och finans: Högre räntor kan öka bankernas räntenetto, men kan också leda till ökade kreditförluster.
- Teknologi: Gynnas av låga räntor då det är lättare att finansiera tillväxt och innovation.
- Konsumtionsvaror: Stabil, men låga räntor leder inte sällan till ökad efterfrågan.
Genom att följa riksbankens signaler och anpassa sin investeringsstrategi efter ränteändringar kan investerare optimera sina portföljresultat.
Historisk data visar tydligt att en sänkt ränta skapar starka tillväxtmöjligheter för aktiemarknaden, medan höjningar kräver mer selektiva investeringar.
Hur använder man börsstatistik för att fatta bättre beslut?
- Analysera historisk avkastning: Förstå hur marknaden reagerat under tidigare ekonomiska cykler och använd detta för att identifiera framtida trender.
- Diversifiera portföljen: Använd statistik för att sprida riskerna över flera sektorer, geografiska områden och tillgångsslag.
- Jämför med benchmark-index: Säkerställ att dina investeringar presterar bättre än det valda indexet genom att mäta avkastning och risk.
- Identifiera demografiska mönster: Förstå hur olika grupper investerar och dra lärdomar från deras framgångar och misstag.
- Följ aktuella trender: Håll koll på statistik om snabbt växande sektorer som teknologi och ESG.
Att ha en tydlig strategi baserad på statistik kan hjälpa dig att undvika vanliga fällor som överdrivet självsäker handel eller för stark viktning mot enskilda aktier.
Slutsats
Börsstatistik ger dig de insikter du behöver för att navigera marknaden effektivt. Genom att analysera data från pålitliga källor som FI, SCB och internationella index kan du fatta smartare beslut och minska dina risker. Genom att använda både historisk och aktuell statistik kan du skapa en investeringsstrategi som är robust och flexibel.
