Vi svenskar har som vana att alltid vara förberedd på en svagare kronkurs när semestern väl anlänt. Är det äntligen dags för ett långsiktigt trendskifte i kronan när räntorna vänder ned och den svenska ekonomin ser ut att piggna till igen?
Efter en tuff inledning på året har vinden vänt för kronan den senaste tiden. Valutaparet USD/SEK toppade på över 11 i slutet av april men nu är valutaparet nära årslägsta nivåerna som sattes i början av januari (10.14 vid tiden denna text skrivs). Sedan Riksbanken påbörjade räntesänkningarna den 8e maj är kronan upp 6.7 procent mot dollarn och upp 2.9 procent mot Euron. Ett risk-on klimat, en centralbank som tagit på sig ledartröjan gällande räntesänkningar med en relativt klar väg framåt, sjunkande amerikanska räntor och förhoppningar om en stark svensk ekonomi de kommande 2 åren är några av anledningarna till kronförstärkningen de senaste månaderna.
1års-graf över USD/SEK
1års-graf över EUR/SEK
Den 20e augusti genomförde Riksbanken sin andra sänkning för i år när man sänkte styrräntan med 25 punkter till 3.5 procent, vilket var i linje med prognosen som Riksbanken framförde i juni. I Riksbankens pressmeddelande säger centralbanken ”De långsiktiga inflationsförväntningarna signalerar ett starkt förtroende för målet och löneökningarna är måttliga” och ”Om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år”. Under ett besök hos Länsförsäkringar den 3 september sade riksbankenschefen Erik Thedéen: ”Det är troligare att vi kommer göra tre sänkningar än två sänkningar och om de här prognoserna slår in så kommer vi bli ännu tryggare i att inflationen inte bara är i linje med målet utan kommer utvecklas i linje med målet och då tyckte jag att det verkar troligare att vi kommer landa på tre sänkningar” sade Thedéen.
Viktigt att komma ihåg är att inflationssiffrorna från augusti inte släppts än när Thedéen framförde talet. Nu när vi vet att inflationen kom in under förväntningarna och ligger under Riksbankens mål, kan vi med nästan säkerhet säga att styrräntan kommer sänkas med ytterligare tre gånger i år med tanke på hur Thedéen och Riksbanken uttryckt sig.
Inflationen för augustimånad understryker tesen om att Riksbanken kommer behöva sänka styrräntan 3 gånger till under året. KPIF kom in på +1.2 procent i årstakt, väntat var en inflation på +1.3 procent. KPI kom in på +1.9 procent och där var en inflationstakt på +2.1 procent väntat. Nu när inflationen ligger under Riksbankens mål med en rätt så god marginal är nästa fråga hur mycket Riksbanken kommer behöva sänka styrräntan nästa år för att få upp KPIF till Riksbankens mål på +2 procent.
Inflationen för augustimånad
Riksbankens räntebana från junimötet
När det kommer till den svenska ekonomin ser det mer optimistiskt ut än övriga Europa, drivet av räntesänkningar från Riksbanken och en omläggning av finanspolitiken i en mer expansiv riktning. En bidragsgivande faktor till att den svenska ekonomin förmodligen kommer att gå starkt de kommande två åren är ett återupplivande av hushållens konsumtion som en följd av räntesänkningarna från Riksbanken. Sedan 2022 har hushållens konsumtion minskat med drygt 4 procent medan antalet byggstarter har mer än halverats, men nu ser alltså den trenden på väg ut att vända. Hushållens konsumtion står idag för cirka 45-50 procent beroende på konjunkturläge. Optimismen kan synas i bland annat konjunkturbarometern där trenden för hushållen tyder på en alltmer positiv trend.
KI:s konjunkturindikator för hushållen senast uppdaterad augusti 2024
Den svenska industrin har däremot stått emot bättre under det senaste årets inbromsning om man jämför den övriga europeiska. Motståndskraften i den svenska tillverkningsindustrin syns i PMI-siffrorna för där de svenska PMI-sifforna nyligen börjat röra sig över 50-strecket igen, vilket indikerar en expansion. Senaste PMI-siffrorna från augusti kom in på 52.7, vilket var en ökning från 49.2 i julimånad. Ett tecken på en mer pigg industri framöver.
De europeiska siffrorna är däremot mer deppiga. Augustisiffrorna för industrin kom in på 45.8, vilket var något bättre än väntade 45.6 men tyder fortfarande på en kontraktion inom den europeiska tillverkningssektorn. Tar man en titt för varje land individuellt är det synligt att de sammanvägda sifforna tyngs av Tyskland, som fortsätter att gå knackigt där PMI-sifforna kom in på 42.4 i augusti och var en nedgång från 43.2 i juli. Tyskland är som välbekant Sveriges största handelspartner där cirka 10.5 procent av exporten går till Tyskland medan vi importerar cirka 16.5 procent av våra varor från Tyskland.
Inköpschefsindex för industrin i Sverige
Inköpschefsindex för industrin i Tyskland
Den nuvarande svaga utvecklingen i den tyska industrin är därmed en av de största riskerna mot den svenska ekonomins utveckling framöver på grund av hur viktig handelspartner Tyskland är för Sveriges del.
Sammanfattningsvis talar makrotrenderna här hemma i Sverige för att den svenska ekonomin kommer att gå starkare än övriga Europa de kommande två åren när räntorna sjunker och förtroendet hos befolkningen gällande framtida räntor är på väg upp igen, vilket leder till högre spendering från hushållens sida och bidrar till tillväxten i ekonomin. Även de globala makrotrenderna går åt en mer expansiv väg igen när bland annat ECB sänkt räntan 2 gånger med 25 punkter och FED senast den 18e september med 50 punkter, vilket var en duvaktig sänkning som var emot konsensus, där förväntningarna låg på en 25 punkters sänkning. Lägre räntor och en förbättrad tillväxtbild i världen leder i sin tur till risk-on på marknaden, vilket bör gynna den svenska kronan speciellt när kronutvecklingen och den svenska ekonomin hänger på Riksbankens axlar som för nuvarande har ledartröjan på sig gällande räntesänkningar i världen.
